Nya sätt att tänka kring sista milen-leveranser

Transportsektorn står för en fjärdedel av de globala koldioxidutsläppen varje år. En betydande del av dessa utsläpp kommer från sista milen-leveranser i städer runt om i världen. Det vill säga, den absolut sista sträckan innan varan når sin mottagare. På engelska oftast benämnt som the ”last mile deliveries” – på svenska översatt till ”sista milen-leveranser” eller ”leveransens sista kilometer”.

Här kan du läsa om de initiativ och strategier som används för att minska klimatpåverkan från dessa leveranser.
Man kan tro att den största delen av koldioxidutsläppen från godstransporter kommer från körning på motorvägar. Det stämmer till viss del, men den sista delen av varje transport, som oftast sker i stadsmiljöer, är mindre miljövänlig än man kan tro.
Leveranser den sista sträckan är bränsleineffektiva och bidrar i hög grad till de totala koldioxidutsläppen från varje transport. Under pandemin stod den sista delen av transporterna för 25 procent av de totala utsläppen under hela resan från ursprungsorten till slutdestinationen.

År 2030 beräknas denna siffra öka till 30 procent.

På Begoma har vi redan åtagit oss att halvera våra koldioxidutsläpp från vägtransporter till 2030. Vi kommer att göra detta genom en kombination av åtgärder och initiativ.

Men för att minska utsläppen i hela sektorn måste mer göras.

Hur kan man motverka denna negativa utveckling?

Orsakerna till de höga utsläppen vid leveranser den sista sträckan är ofta användningen av fossildrivna skåpbilar, körning med mindre än full kapacitet och dörr-till-dörr-leveranser. Här ligger kärnan i problemet. Mottagarens önskan om snabba och bekväma leveranser driver i sin tur upp de totala koldioxidutsläppen från varje transport.

Men runt om i världen börjar människor ompröva sista milen-leveranser för att minska klimatpåverkan.

Elfordon: Det blir allt vanligare att se eldrivna skåpbilar leverera paket och gods i storstäder. Många av de stora transportföretagen ökar antalet elfordon i sina vagnparker. Vissa har till och med lovat att inom en snar framtid helt övergå till eldrift för dessa transporter.

Cykelleveranser: Om man på 1950-talet bad människor att föreställa sig en person som levererade paket, skulle de flesta troligen tänka på den lokala brevbäraren som cyklade på sin cykel. Just nu sker en renässans för detta transportsätt, främst för lätta paket, men tack vare speciella lastcyklar blir lasterna som hanteras med detta transportsätt allt större.

Centraliserade upphämtningsplatser: När en leveransbil kan fyllas helt och göra en enda resa till en centraliserad upphämtningsplats istället för flera resor direkt till människors dörrar, minskar koldioxidutsläppen avsevärt. Tack och lov blir detta leveransalternativ allt vanligare.

Drönarleveranser: I flera stora städer runt om i världen genomförs och testas leveranser av lätta föremål med automatiserade drönare. Än så länge är himlen inte full av drönare, men tänk dig en framtid där detta blir mer genomförbart. Leveranser från dörr till dörr – snabbare och utan den stora negativa klimatpåverkan.

« Tillbaka

Multimodal vs intermodal transport

Vad är intermodal transport och hur skiljer den sig från multimodal transport? Här kan du utforska uppfinningsrikedomen med att hålla la...
Läs mer »